2007-06-29

Att ta upp något komplicerat

Idag fick jag ett mejl som kommenterade min blogg. Skribenten tyckte att jag borde ta upp mer komplicerade frågor.

Kanske är det så att man borde göra det rent normativt sett. Kanske ökar det lyckan i världen ifall man ägnar sig åt komplicerade frågor, kanske ens eget välbefinnande, kanske når man sanningen på ett mer detaljerat sätt genom att ägna livet åt komplicerade frågor.

Även om nu allt detta är helt sant, infinner sig förstås frågan: Vad är en komplicerad fråga? Och i förhållande till vad ska den prövas?

Komplicerade frågor kan vara sådant som t ex Wittgensteins språkfilosofi, universums tillblivelse, statens och demokratins legitimitet, vilken rätt staten har att straffa och så vidare. Men en komplicerad fråga kan också vara hur det kommunala utjämningssystemet egentligen fungerar och beräknas, reglerna för socialförsäkringsersättning, hur brottsligheten ska beräknas eller hur resurserna ska fördelas. Hur skall en komplicerad fråga skiljas från en enkel?

I en mening har naturligtvis skribenten fullständigt rätt. Vad kan en blogg bli annat än en miljondels skymt av mina erfarenheter, mina åsikter, min uppfostran, min roll i samhället, i det här systemet, i det här universumet? Även om man må läsa allt som står här på bloggen, så kommer man ändå inte kunna säga annat än att jag enbart skrapat på ytan.

Till och med när vi läst alla böcker på kungliga biblioteket, när vi berikat oss med all tillgänglig kunskap som historien har sparat åt oss, kommer vi fortfarande bara vara vilsna själar ivrigt sökande efter svar, men svaren kommer med säkerhet aldrig att bli så komplicerade att vi kan säga att vi förstått eller förklarat något komplicerat.

För vi kommer ändå bara att ha skrapat lite på ytan, vilsna i all vår enkelhet och bristfällighet.

Mvh
Anders

2007-06-01

Ett biologiskt faktum?

På dagens DN Debatt så skriver ett antal borgerliga företrädare att eftersom "...äktenskapet i grunden är en institution som syftar till reproduktion, så måste följaktligen äktenskapet avse en relation mellan två personer av olika kön - detta som ett biologiskt faktum samt som en förpliktelse för både mamman och pappan."

Jag ställer mig två frågor med anledning av artikeln:

1. Syftar äktenskapet i grunden (enbart) till reproduktion?
2. Är det ett biologiskt faktum att en social institution som äktenskapet måste bestå av två personer av olika kön?

1. Att äktenskapet enligt lagstiftarens intentioner syftat till barnalstring torde stå bortom rimligt tvivel, i så motto har förstås artikelförfattarna rätt. Emellertid finns även andra syften bakom äktenskapet, som också torde spela roll för att människor ingår äktenskap. "Av kärlek", "av tradition", "för ekonomisk och social trygghet" kan också vara fullt tänkbara skäl för att ingå äktenskap.

Visserligen är det alltså så att äktenskapet inte enbart syftar till barnalstring. Redan där faller alltså artikelförfattarnas argumentation. Men även om reproduktion vore så att det var det enda skälet för att ingå äktenskap, så måste man ju fråga sig om ett inkluderande äktenskap, där t ex även homosexuella par får ingå äktenskap, omedelbart innebär att att äktenskapet inte längre syftar till barnalstring. Man kan alltså ställa den omvända frågan: Innebär en rätt för homosexuella att ingå äktenskap att äktenskapet generellt sett inte längre uppmuntrar eller syftar till barnalstring?

Frågan kan besvaras med ja ifall artikelförfattarna kan påvisa att homosexuella gör så att heterosexuella par inte längre föder barn, eller att äktenskap mellan två lesbiska kvinnor gör att de vägrar att låta sig insemineras.

2. Frågan om det är ett biologiskt faktum att en social institution som äktenskapet måste bestå av två personer av olika kön, gör att man först och främst måste påminna sig om Humes lag; ur en ren uppsättning faktapremisser, kan inte en värderande slutsats följa (Man kan inte härleda "bör" från "är" i populärvarianten). Dvs, bara för att det är många män i företagsledande ställning, betyder inte det att vi måste hävda "män bör vara i företagsledande ställning" och sedan mena att det är ett faktum.

För övrigt undrar man ju vad personerna egentligen har för kunskaper i biologi när de hävdar att det är ett faktum att en social institution just måste bestå av två personer och av olika kön. Menar de på fullaste allvar att det inte är möjligt att föda barn i ett harem? Eller vad består det biologiska faktumet egentligen i?

* * *

Sedan kan man förstås fundera över varför artikelförfattarna tycker att det är så extremt hotfullt att homosexuella par får ett papper där det står att de är gifta.

Äktenskapet är en social institution. Och det ligga i sociala institutioners natur att de kan skapas, förändras och förändras igen.

ANDERS EKMAN