2009-12-31

Berättelsen om gårdagen

Ett nytt år närmar sig, och vad kan då vara mer passande än ett historiskt tankeexperiment?

Jag börjar tro att Heiddegger hade en poäng i att historien är det som sker nu, det som vi skapar själva. Att tro att vi skulle kunna "se" eller "förstå" hela historien är ett lönlöst företag. Vi ser bara i bästa fall genom nyckelhålet till det som en gång varit. Kan vi någonsin förstå historien? Kan vi ens begripa ett enda skeende i dåtid?

Gör följande tankeexperiment: Beskriv din gårdag så exakt som möjligt. Beskriv exakta tider du gjorde vissa saker, vad som skedde, hur saker sades, hur saker gjordes, vad som inträffade omkring dig, vad som hände i världen när du vaknade, vad du fick veta om detta, berätta om tekniken som fanns omkring dig, berätta om människorna där, berätta om deras ursprung, modet, viljorna, berätta om hur du tänkte, berätta om hur du hamnade just där du var igår.

Berätta historien om gårdagen.

Gott nytt 2010!

2 kommentarer:

Nils Björkman sa...

I ditt tankeexperiment så måste man definiera systemgränserna. Först låter uppgiften överkomlig, för att sedan bli oändlig eller nära oändlig.
Om uppgiften är att jag ska förklara den värld jag levde i under mina 24 timmar igår, är systemet i korrekt mening hela universum, inkl. eventuella gudar, själar, abstrakta mekanismer och allt annat. Problemet med att definiera och förstå universum är ett standardproblem som gäller oavsett om det är nuet eller gårdagen som vi ska förklara. Så snart ordet "allt" eller "exakt" kommer upp i materiella sammanhang drar man igång hela apparaten med världsuppfattningen.

För att få någon praktisk användbarhet av en historieberättelse tycker jag att det är förnuftigt att avgränsa förklaringen till fakta som tillräckligt säker för att uppnå syftet med frågeställningen.
Som du instruerar så ska jag beskriva så exakt som möjligt. Och jag personligen kan bara beskriva till en viss gräns innan mina uppfattningar börjar bli flera möjliga om hur saker var. Och exakt för mig är så länge som jag håller fast vid en enda teori. Jag skulle berätta ganska kort och säga ungefär det som jag brukar säga om någon frågade vad jag gjorde igår.
----
Personligen tror jag att historia är lämningar i form av föremål och andra avtryck som har registrerat en rörelse. När vi ska förstå historien tillkallar vi dessa föremål och drar slutsatser kring hur systemet har sett ut och uppfört sig under ett givet tidsintervall med hjälp av våra modeller av hur ting i världen brukar uppföra sig. Att förstå allt, är alltså samma uppgift oavsett när det är.
------
Dock tycker jag Heidegger har delvis fel. För om vi definierar ett litet abstrakt system, som vi startar i en annan materiell värld där detta system är det enda som rör sig, så kan vi beskriva exakt vad som händer överallt i ett givet tidsintervall. Jag beskriver detta i min blogg, och kallar det ”Biljardexemplet”. Och saken är praktiskt användbar. Tekniska system på jorden kan man få att ungefär efterlikna ett sådant system, åtminstone i sådan grad att det är väsentligt för våra vanliga behov.

ff sa...

困難的不在於新概念,而在於逃避舊有的概念。.........................