2010-02-09

BNP mäter inte välfärd

De senaste dagarna har man kunnat läsa om att Sverige faller i välståndsligan, bland annat här. Inte alla verkar göra skillnad på välstånd och välfärd. Det kan därför vara väsentligt att reda ut begreppen, då dessa har en högst väsentlig samhällsfilosofisk betydelse. Sveriges framtida tillväxtförutsättningar och välfärdsnivå måste diskuteras på ett sakligt sätt, och en start kan ju vara att förstå vad de är tänkt att de olika måtten egentligen är avsedda för.

Välståndsligan: OECD mäter här BNP/capita i de ledande industriländerna och måttet handlar om den aggregerade produktionen per person i ett land. Ett land med hög BNP/capita har goda förutsättningar att skapa goda livsvillkor för människor, men behöver inte göra det. Samtidigt ska man också ha i åtanke att BNP och BNP/capita är mycket grova mått. En nionde plats kan lika gärna vara en elfte plats och tvärtom, nationalekonomin är ingen exakt vetenskap även om den kan ge oss hjälpmedel för att förstå vad som bör göras.

Då måttet indirekt i hög grad handlar om strukturer i ekonomin, bör sägas att eftersläpningseffekterna kan vara enorma. Somliga strukturförändringar från 1980-talet kanske vi ser först idag. Några direkta slutsatser av den nu förda politiken kan vi inte dra utifrån dagens placering på OECD:s välståndslista.

Det är helt riktigt att Sverige har fallit i välståndsligan. Nationalekonomen Lennart Erixon framhåller att Sveriges relativt låga tillväxt i BNP/capita sedan 1990-talet i stor utsträckning speglar en nedgång i landets arbetskraftsdeltagande samt ett försämrat bytesförhållande som var en följd av bl.a. en försvagad krona samt sjunkande priser på telekomprodukter (Erixon, Lennart, Ekonomisk tillväxt, ur Persson, Mats, Skult, Eva, Tillämpad makroekonomi, SNS Förlag, s. 157)

Den viktigaste poängen jag vill göra är dock att BNP eller BNP/capita faktiskt inte säger något om hur välståndet i en stat fördelas eller hur livskvalitén uppfattas av människor i landet. Därför har det uppstått andra mått, som försöker ta in andra aspekter än enbart BNP.

Välfärdsligan: Ett sådant mått, som försöker mäta välfärdsnivån i ett land, är UNDP:s mått Human Development Index. Detta mått är medvetet bredare och tar med bl.a. förväntad livslängd, läskunnighet, gymnasie- och högskoleutbildningarnas omfattning, inkomstfördelning m.m. Sverige har, och har under en lång tid haft, en hög placering i UNDP:s mätningar. Det bör nämnas att BNP/capita är en del av detta mått, men den viktiga poängen här är alltså att även andra värden undersöks. Det intressanta i detta mått är således att finna en bredare förståelse av hur det ser ut i länder där människor mår bra. Inte heller detta mått är emellertid komplett, bland annat undersöker man inte olika sociala rättigheter eller respekten för mänskliga rättigheter.

Sammanfattande kommentar

Man bör vara noggrann och undersöka vad olika index egentligen mäter när man kritiserar Sveriges välstånd eller välfärd. Vill man hävda att svenska befolkningens välfärd har minskat är OECD:s välståndsliga inte ett bra mått för att hävda det. Både välstånd och välfärd behövs. Man kan heller inte omedelbart kritisera nuvarande eller tidigare regering enbart på grund av att tillväxten faller just nu. Tillväxten beror på många olika komponenter och strukturer i samhället.

Ett mått som bättre fångar in välfärdsbegreppet är UNDP:s mått HDI, men inte heller detta mått är komplett. Bland annat saknas mått på respekten för mänskliga rättigheter, sociala rättigheter och självupplevd lycka.

De olika måtten vi använder oss av är dock av stor betydelse för när vi utformar politiska beslut. I grunden är detta högst väsentliga filosofiska frågor om vår samtid och framtid: Vad ska samhället sträva efter? Hur når vi dit?

14 kommentarer:

Stefan Wikén sa...

Det går också att formulera problemet som en Expressenartikel skrev Är det fattigdomen eller ojämlikheten som ska bekämpas? Vilket jag gjorde en liten postning om. Inte särskilt filosofiskt, men ändå :-)

Stefan sa...

Hej Anders
Har du tid och bena ut lite frågor?

Är ekonomisk tillväxt ett måste för välfärd?
Är tillväxt ett måste för det ekonomiska systemet?
Är befolkningsökningen en tillgång eller ett problem ?
Kan rättvisa råda med ett system byggt på konkurrens?
En genomsnittlig expansion årligen på 2% ger en dubblering vart 35år.
Befolkningen ökar i snitt med 1-1,2 % per år och dubblas vart c:a 65år.
Hur länge kan en expansion pågå?
2-4-8-16-32-64-128........etc


Med vänlig hälsning Stefan

Klartexten sa...

Detta var ett tämligen klargörande inlägg om en viktig fråga!

Anders Ekman sa...

Stefan,

när det gäller frågan om ekonomisk tillväxt som ett måste för välfärd, så kan man nog med all säkerhet säga att det är så att tillväxt är välfärdsfrämjande.

Tänk bara på vad tillväxten har betytt för välfärden i Sverige de senaste hundra åren: Vi har fått bilar, flyg, fina bostäder, sjukvårdsteknik, datorer, IT-struktur m.m. som förenklat och gjort våra liv bra mycket bättre än hur det var i början på 1900-talet.

Många brukar ju närmast argumentera för att tillväxt skulle vara av ondo. Men det beror ju helt och hållet HUR tillväxten sker. En effektivisering av produktionen kan ju också vara hållbar, t.ex. ekologiskt och socialt sett.

För det ekonomiska systemet är tillväxt nödvändig. Det handlar dels om att företagen måste vara skickliga i konkurrensen och i ett marknadsekonomiskt system sträva efter att hitta på nya uppfinningar, nya idéer och nya metoder. Dels handlar det om att marknaden kräver tillväxt för att våga investera i företagen.

Att rättvisa, i någon slags pragmatisk mening, kan råda även i ett system med konkurrens tror jag nog kan vara möjligt. Men strikt filosofiskt vet jag inte om det finns någon ultimat rättvisa. Det låter snarast som drömmar.

En befolkningsstruktur med fler äldre än yngre är antagligen ett större hot än befolkningsökning. Detta är också den framtida utmaningen. När människors välfärd förbättras, så föds färre barn. Och vi lever längre.

Den ekvationen kommer att vara mycket svår att lösa för politikerna, inte minst med tanke på att kraven också sannolikt kommer att öka på vård, omsorg m.m.

Stefan sa...

Din tro på det ekonomiska systemet är lika trovärdigt som en religiös tro på gud eller vad man nu tror på.
Du har en stor potential till att se, men stänger dig själv i din logik.

Med vänlig hälsning Stefan

Anders Ekman sa...

Kan du förklara vad du menar med "min tro" på det ekonomiska systemet?

Vad menar du med att det är "lika trovärdigt" som en religiös tro? (dvs. icke trovärdig tro)

Och vad menar du med att jag har "en stor potential till att se"?

Vad exakt är det jag ska "se" som jag idag inte ser?

Stefan sa...

Välfärd är materiel och mental utveckling för ett lyckligare tryggare liv. (Enl mig)
Vi har en begränsning dvs jordens resurser.
Vi har en tillgång dvs jordens resurs.
Vi har skapat en tävling, det ekonomiska systemet.
Nu kan vi mätta vår framgång, alfa hanne maner.
Jag vet att dom flesta ser det som fullt naturlig att detta är livets villkor.
Likt det var lika naturligt för stora arméer att barbariska plundra för i världen.

Idag är det en filosofisk dröm att tro på ett system där min timme är lika mycket värd som din timme. Imorgon är det en realitet, varför skulle vi inte fortsätta utvecklas till mer humana individer när vi reda har börjat.

Tillväxt är bara nödvändigt för det ekonomiska systemet, välfärden behöver inte mätas när människan blir human, ingen har behov att överglänsa sin medmänniska.

Vi ser ju redan hur politiska begränsningar i den ”fria marknaden ” gör sig gällande.
Just nu består det större felet i för lågt utvecklade människor och systemet kräver då tunga kontrollsystem för att stävja det värsta fusket.

Tävling är ju fortfarande det som gäller och det fiktiva värdet är c:a 85% .
Dvs 10-15% är sann matematik, resten är en ren bluff.

Jag kan själv inte leka med filosofiska tankar kring förbättringar i ett system när jag vet att det i grunden är ett fel system. Jag kan bara ifrågasätta det.
Jag förstår det fullt ut och accepterar det men likt jag vet att ingen religion har rätt har inte heller det moderna matrealistiska samhället rätt.

Men ändå är allt rätt efter som det är just det som ger utveckling en mening.
Jag är bara några hundra år fram i mina tankar.

Jag läste någon stans i din blogg ordet ”fag” som någon skrev.
Min översättning av det är en högre utvecklad individ vars sexuella poler börjar få jämnvikt vilket ger en mer känslosam empatisk människa, ofta konstnärlig.

Förlåt om jag verkade provokativ, vad jag menade med ”stor potential att se”
Jo, logiskt sett kan grisar flyga,du behöver bara se det.

Med vänlig hälsning Stefan

Anders Ekman sa...

Nej, du var inte provokativ. Jag förstod bara inte vad du menade. Logiskt sett håller jag med om att grisar kan flyga.

Men enbart därför tror jag inte att jag därigenom kommer uppnå en förmåga att faktiskt se flygande grisar.

Stefan sa...

Tjena Anders

Konkurrens kan sägas vara en form av urvalsförfarande, där den bästa/snabbaste/starkaste/rikaste och så vidare normalt har de bästa förutsättningarna.
Verkningarna av tillväxten har mer än en sida.
Om målet är att göra lyckligare människor.
Hur för du ihop detta från din moraliska utgångspunkt?
Med vänlig hälsning Stefan

Stefan sa...

Hej Anders
Du kanske inte förstår mitt sätt att uttrycka mig.
Jag har inte din korrekta termologiska kunskap, men jag försöker lära.
Det är mycket internsant att studera ditt sätt att tänka och uttrycka dig.
Jag har redan lärt mig av dig och hoppas kunna lära mer.
Hur vida du kan lära av mig vet jag inte,men alla har väl något att tillföra.

Jag kopplar ihop allt i ett och i ovanstående fråga finns konsekvenser från ditt brev
till SD mm.

Om du inte förstår mitt lite vardagliga sätt att uttrycka mig,(fråga) jag skall försöka var mer
korrekt och inte kryptisk.
Jag ser varje dag ovan mark som en bra dag.

Med vänlig hälsning Stefan

Anders Ekman sa...

Att se varje dag på jorden låter som en skön och bra livsfilosofi. :)

Stefan sa...

Gärna ett svar oxå. MVH stefan

Anders Ekman sa...

Med marknadsekonomi kommer också nya idéer och nya sätt att arbeta. Kombinerat med satsning på miljövård och utbildning, så har människor goda förutsättningar att bli starka och lyckliga i en marknadsekonomi som den svenska, givet förutsättningarna och förväntat värde. En helt fri ekonomi är antagligen inte det bästa tänkbara för människorna. Men inte heller en helt reglerad.

Dvs, man får en god balans (bästa möjliga?) av lidanden och nöjen på detta sätt, vilket för mig som hedonist är moraliskt eftersträvansvärt.

Stefan sa...

God kväll Anders...

Tanken styr handlingen, om vi nu har val av handling.
Tanken kan förändras med ett medvetet tänkande, eller om det nu bara är ett skeende som jag bara upplever som verkligt.
Det är upp till var och en att tro.
Jag blev av någon anledning klar här och söker vidare i min ”illusion”

Det är kul att se dig skapa visdom av ord.

Med vänlig hälsning Stefan