Argumentation som samhällsutveckling

Nu några ord om argumentation i ett samhällsfilosofiskt perspektiv.

Argumentation påverkar i högsta grad vårt samhälle på en mängd olika plan. Den politiska argumentationen pågår ständigt, liksom den vetenskapliga argumentationen om vilket perspektiv som är det rätta. Även om det naturligtvis inte är så att de "bästa" argumenten alltid är de som vinner bifall hos människor, så påverkar argumenten samhällslivet på ett eller annat sätt. Argument är en del av samhällsutvecklingen.

Man bör därför vara observant på vilka argument man använder, och varför man använder just dessa argument. Ett beslut kan få konsekvenser som man inte avsett, även om förvisso argumentet som ligger till grund för beslutet äger fortsatt giltighet. Ett beslut kan också få negativa konsekvenser därför att argumenten som ligger till grund för beslutet är falska eller diffusa.

Ett argument som lyder "Vi måste införa luftskatt därför att Gud har sagt det" kan inte omedelbart läggas till grund för lagstiftning. Dels är Gud i sig självt ovederläggbar, dels måste bevisas att Gud verkligen sagt det. Argumentet saknar betydelse och har ingen vetenskaplig förankring.

Så hur bör argumentation se ut?

Argumentation bör vara präglad av saklig rationalitet, dvs man bör ha skäl för sin ståndpunkt. Argumenten skall inte präglas av godtycke eller personangrepp, utan bör tala för sig själva.

Argumentation bör vidare präglas av intellektuell rationalitet, och uppfylla kraven på intellektuell hederlighet innefattande principen om felbarhet (jag kan ha fel och du kan ha rätt, men vi kan också båda ha fel). Argumentationen bör sålunda vara sanningsenlig och uppriktig samt uppfylla kravet på logisk rationalitet, dvs ett krav på hållbara resonemang och med ett öppet och tydligt metodval.

Detta innebär också att var och en som argumenterar inte bör dra sig för att kritisera sig själv samt att upplysa andra om varför ett visst argument måste kritiseras. Annars föreligger en fara i att andra använder sig av ett bristande argument.

Varför bör argumentation se ut på det sättet och vilken betydelse har det för samhället?

Argumentation bör se ut på det här sättet därför att vi är rationella varelser, som borde kunna använda varandras argumentation och motargumentation till att leda samhällsutvecklingen framåt. För att vinna kunskap om verkligheten krävs en rationell argumentation.

Det innebär också ett moraliskt ställningstagande såväl som ett förhållningssätt till andra människor. En kritisk hållning är, som Karl Popper en gång påpekade, en positiv inställning och innebär en förpliktelse till vissa personliga egenskaper såsom: Självkritik, tolerans, kreativitet och pluralism.

Ett sådant synsätt får också betydelse för hela samhällslivet. Det är ett icke-konservativt förhållningssätt med hög tolerans mot andra människor och en djup förståelse för såväl människors livsval som deras metodval. Redan det är i sanning samhällsutveckling.

Anders Ekman