Bloggutmaning. Att äga kunskap.

Jag har blivit ”bloggutmanad”. Det är, såvitt jag förstått det, ett slags kedjebrev där man vill förmå andra att avslöja någonting personligt eller göra det för egen del. Vad syftet med bloggutmaningen i övrigt är vet jag inte, men jag finner mig i strukturen, och svarar hövligt.

1. Hur många böcker äger du?

Frågan är ställd som om ägande vore ett självändamål. Varför är det så viktigt att veta hur många böcker jag äger? Om jag säger att jag äger 0 böcker, men samtidigt har läst 300 böcker, är inte det i så fall bättre än om jag äger 3000 böcker, men aldrig har ens ögnat igenom en? Låt säga att någon läst igenom alla sina 3000 böcker, men inte förstått en rad av vad han eller hon har läst. Är det verkligen mer eftersträvansvärt än någon som fått god behållning av en enda bok, den enda hon äger?

Jag äger ungefär 300 böcker. Men med tillgång till allmänna bibliotek såsom riksdagsbiblioteket, Stockholms Stadsbibliotek och Stockholms Universitetsbibliotek behöver jag heller inte äga fler. Bibliotekens roll för folkbildningen kan knappast underskattas, att biblioteken finns innebär att alla människor oavsett var de bor eller vilka inkomstförhållanden de har faktiskt har möjlighet att på egen hand ta del av kunskap.

Ägande behöver inte vara likalydande med kunskap. Bara för att du äger böcker, äger du inte nödvändigtvis kunskap.

2. Senast köpta bok

”Nya tankar, nya världar” av Erland Lagerroth. Författaren tar upp Prigogines idéer om dissipativa strukturer och Jantsch självorganiserande system. Driver tesen att människa och natur hänger samman och vänder sig mot den logiska positivismen. Klart spännande.

3. Senast lästa bok

”Free will” A very short introduction, av Thomas Pink. Trevlig och lättläst bok med intressanta tankar. Pink driver tesen om att människan har en fri vilja. Gör att man helt klart blir intresserad av att läsa mer. Den till synes enkla frågan om den fria viljan tycks närmast oändlig.

4. Fem böcker som betytt mycket för mig (som jag läst minst 3 gånger)

Frågan är metodiskt felställd. Jag har läst många böcker som betytt oerhört mycket för mig. Men bara för att en text i en bok kan ge ny inspiration för mig läser jag inte om samma bok två gånger till. Det vore bara slöseri med tid. Om boken betydde någonting för mig, gav mig en ny tanke eller ett nytt perspektiv så kommer den tanken i regel första gången jag läste den för mig inspirerande texten. Det är naturligtvis så att man kanske skulle kunna ångra sig och tycka någonting helt annat eller få en annan känsla när man läste om boken en andra eller tredje gång, men erfarenheten säger mig annat. Jag förväntar mig heller inte ett nytt slut på en repris av en film som jag sett på tv.

Sedan kan man förstås fråga sig vad innebörden av begreppet ”betydelse” är. När kan jag säga att en bok har betytt någonting för mig? Är det betydelse i mening personlig utveckling, betydelse i form av att den gett mig uppslag för hur jag ska överleva i en kapitalistisk ekonomi, betydelse i form av att jag kunnat undvika problem, betydelse i meningen att jag lärt mig någonting nytt, betydelse i meningen att jag fått inspiration?

Böcker som jag läst minst tre gånger är sällan böcker som gett mig nya perspektiv på tillvaron, utan det är i regel böcker som jag läst för att få ett högt betyg på en tentamen. För minnet är upprepning ofta väldigt välgörande. Jag har läst Rambergs standardverk ”Allmän avtalsrätt” mer än fem gånger, och fick förvisso gott betyg på avtalsrätten. I så motto har den väl betytt någonting för mig, men knappast särskilt mycket för min personliga utveckling. Inte heller har den gett mig några nya perspektiv på tillvaron i någon större utsträckning. Och dessa senare betydelser värderar jag mycket högt, samtidigt som jag inser att andra kan göra andra värderingar. Ska vi se till den ekonomiska betydelse, så är nog den bok som har gett mig mest ”Handledning för beskattning” som är utgiven av Riksskatteverket den bok som gett mig mest rent ekonomiskt. Det är å andra sidan ingen bestseller.

En av de allra viktigaste böckerna som jag läst är dock ”Karl Popper – Skrifter i urval” av David Miller som ger en god överblick och insikt i socialdemokraten Karl Poppers idéer om vetenskapsteori och social ingenjörskonst. Jag nöjer mig med den, så kanske sannolikheten att någon också snappar upp just denna bok är högre. Popper är en mycket intressant personlighet för övrigt, och klart underskattad som tydlig socialdemokratisk tänkare.

5. Fem personer som jag skulle vilja svarade på de här frågorna också.

Jag vill inte att ytterligare fem personer ska svara på den här bloggutmaningen. Jag vill inte att någon ska behöva ägna tid åt kedjebrev eller bloggutmaningar, utan rekommenderar istället alla som läser det här att gå ut i naturen och njuta av livet.

Anders Ekman