2006-01-04

Studentspex eller verklighet?

Jag tillhör dem som verkligen uppskattar studentspex. Inte lika kul är det när studentspex blir rikspolitik och allvar och några killar får en idé om att de ska starta ett parti vars mål är ett "avskaffande av immaterialrätten (upphovsrätt, patent, varumärken och mönsterskydd) /.../". Partiet är också noga med att poängtera att det inte tar ställning "i några andra frågor, särskilt inte fördelningspolitiska frågor."

Problemet är dock att det s.k. piratpartiet faktiskt tar ställning i fördelningspolitiska och moraliska frågor, och att det finns fog för att säga att de här killarna nog inte riktigt insett vidden av att man måste ha argument för sin sak.

Upphovsrätten är en grundlagsskyddad rättighet och innebär ett skydd för individens intellektuella prestationer. Innan upphovsrätten använde vi oss av ett privilegiesystem, där staten tillerkände enskilda privilegier åt enskilda i form av en tidsbegränsad ensamrätt att trycka en skrift eller påbörja en tillverkning av något slag (Bernitz m fl, Immaterialrätt, 1995, s 4 ff). Staten lät meddela privilegium om det kunde visa ligga samhällsnytta i privilegiet. I ett sådant system blir författarna och uppfinnarna utlämnade till ett antal priviligerade.

Med franska revoultionen slog upphovsrätten igenom, och upphovsmannens intressen sattes främst. Sedan dess har en rad olika internationella konventioner genomdrivits för att säkerställa upphovsmännens rätt till sina egna verk. 1810 fick Sverige sin första upphovsrättslagstiftning. Upphovsrätten innebär bl a att upphovsmannen får själv avgöra när verket skall tryckas eller offentliggöras, han eller hon kan framställa exemplar av verket och har skydd för att ingen må förvanska hans eller hennes skapade konst eller text.

Immaterialrätten är idag en fråga om pengar och ekonomiska resurser. Fördelningspolitiskt är upphovsrätten i första hand ett ställningstagande för den person som har skapat ett visst verk. Det kan röra sig om konstnären som skapar en tavla, skribenten som skriver en artikel, talaren som håller ett tal, fotografen som tar en bild, författaren som skriver en bok och så vidare. Alla dessa behöver upphovsrätten för att klara sig i dagens ekonomiska system.

Förvisso är det inte troligt att Sverige skulle frånträda några som helst internationella konventioner på området, inte heller skulle vi gå ut ur EU enbart för att piratpartiet inte accepterar att vi har en upphovsrätt i Sverige (ett urträde ur EU är ett måste för piratpartiet, annars kommer infosocdirektivet att styra de svenska upphovsrättsreglerna även fortsätttningsvis). Men låt oss ändå leka med tanken att upphovsrätten togs bort (finns inget annat parti som driver en sådan fråga, så stödet är lika med noll och frågorna här mycket hypotetiska). Vilka problem kan man tänka sig?

Ett problem är naturligtvis att en sådan ordning innebär att jag som tryckare kan ta en författares manus och sedan trycka upp det i mångmiljonexemplar och tjäna bra med pengar på det utan att författaren får någonting av vinsten. Inte heller skulle det kännas bra att andra än upphovsmannen offentliggjorde verket. Eller att vem som helst kunde sprida det jag hade skrivit och sagt att det egentligen var han själv som kom på det. Och för uppfinnarens del, vad skulle ett borttaget patent kunna innebära? Om jag har en teknisk lösning som löser ett problem för företag i en viss bransch, vad innebär det för mig om jag inte får del av någon som helst vinst av min uppfinning?

Med all sannolikhet skulle en dylik ordning leda till att ytterst få människor vågade framställa ett verk eller trycka böcker. Det skulle inte bli lönsamt om någon annan bara kunde lägga beslag på böckerna och trycka dem istället.

Fördelningspolitiskt skulle en avskaffad immaterialrätt vara ett försvar för den starkes rätt. Det vill säga - du skulle klara dig bra om du hade pengar. Men du skulle klara dig dåligt om du endast hade en bra idé, men inga pengar. Med ett resursstarkt tryckeri skulle du klara dig mycket bra om du bara hade goda känningar om vilka böcker som konsumerades. Var du redan störst på marknaden, så skulle du lätt kunna sno alla andras goda idéer och därmed kunna få en monopolställning.

Ett bra patent skulle lätt exploateras av de ledande företagen på marknaden. Men risken är nog också stor för att ytterst få skulle våga leva som uppfinnare. Det skulle vara omöjligt att försörja sig på, och få idéer som skulle kunna utveckla och förbättra skulle komma ut på marknaden. (Det gäller förstås även forskning och utveckling på företag, som ju skulle bli ytterst hemlig och fördröja utvecklingen. Man bör komma ihåg att patent är offentliga och ett sätt att sprida kunskap om ny teknik, vilket är bra för utvecklingen).

Piratpartiet säger att de beskylls för att vara både höger och vänster. Det finns nog fog för det. Å ena sidan är det en fullkomligt vidrigt rå kapitalism som avspeglar sig i förslaget om avskaffad upphovsrätt. Handeln skulle vara fullständigt okontrollerad och marknaden skulle enbart styras mot den som hade bäst ekonomiska och personella resurser att sno bra idéer. Antagligen skulle denna kapitalism mycket väl kunna tänkas leda till en mycket monopolistisk marknad, där all makt låg i händerna på ett fåtal kapitalister.

Å andra sidan skulle det också finnas fog för det motsatta påståendet, att det skulle vara en närmast anarkistisk ordning eftersom det blir ett totalt regellöst immaterialrättsligt system utan någon som helst immaterialrätt. Eller snarare ett "Bellum omnium contra omnes" - ett allas krig mot alla, med total brist på respekt gentemot individen och det han eller hon har skapat (kanske kan det vara detta som Recording Industry Association of America hakar upp sig på i en mer skruvad propagandavariant mot nerladdning av musik?).

Mot denna bakgrund är det lätt att se att kritiken kan komma från både höger och vänster när det gäller frågan om immaterialrätt åtminstone; piratpartiet företräder en blandning av den råa kapitalismen kombinerad med avartskommunismens intolerans för individen.

Det skulle dock förvåna mig väldigt om piratpojkarna har tänkt på detta. Under fliken "argument" på deras hemsida kan man läsa:

"Argumenten för pirater

Kommer strax. Den här biten är inte riktigt klar ännu."

Nej, det är uppenbart att argumenten inte verkar särskilt goda med tanke på att man inte ser att den enda fråga man egentligen driver handlar om det som man säger sig inte vilja driva. Kort sagt: Politik handlar om fördelning, även om man väljer att fördela dem åt den som redan har.

Men än så länge utgår jag från att piratpartiet är ett studentspex och att vi snart får applådera åt lustigheterna medan ridån sakta går ner för ännu ett hastigt påkommet icke-alternativ i svensk politik.

Mvh
Anders

18 kommentarer:

Kolumnisten sa...

En utomordentligt underhållande postning. Men passa dig. Nu kanske piraterna bordar din skuta till blogg och gör med den vad de har gjort med Antipiratbyråns hemsida.

Anders Ekman sa...

Tack för kommentaren.

Så dålig respekt för åsikts- och yttrandefriheten tror jag inte att piraterna har.

Johan Sjölander sa...

Jag berömmer, kommenterar och länkar från min blogg, på

http://johansjolander.blogspot.com/2006/01/problemet-r-inte-att-piratpartiet-har.html

Marcus sa...

Jag skriver själv om Piratpartiet på min blogg och driver en lite annorlunda linje. Min poäng är att upphovsrätten de facto är tudelad, att det finns en ideel och en ekonomisk dimension i den. Rätten att bli korrekt citerad, att ingen ska kunna påstå att de är upphov till någon mina verk, och att mina alster inte ska behöva förekomma i sammanhang som jag inte kan sanktionera - det är den ideella upphovsrätten garant för, och jag tror faktiskt inte att gossarna i Piratpartiet vill göra sig av med den. De har bara inte förstått riktigt hur det hänger ihop...

Den ekonomiska upphovsrätten kan man gott göra sig av med, tycker jag - men först när man har hittat en alternativ form för idéproducenter att göra sig ett levebröd. Detta sista sagt med den ekonomiska upphovsrättens inneboende paradox i åtanke: Att man faktiskt slår mynt av en abstrakt idé genom att begränsa och försvåra för dess spridande.

Finns det verkligen inget bättre - och mindre absurt - sätt att ta betalt för sitt skapande? Som idéproducent (och tidigare faktiskt försörjd av mitt skapande, tack vare upphovsrätten, lustigt nog...) vill jag helst att mina idéer är så lättillgängliga som möjligt, för så många som möjligt, men att jag ändå ska kunna leva av den produktionen. Den ekonomiska upphovsrätten är inte ideal för någon part, utom de som lyckas lägga beslag på den i efterhand (Michael Jacksons Beatles-rättigheter, storföretagens uppköp av färdiga patent, etc).

ulf pettersson sa...

"när studentspex blir rikspolitik och allvar och några killar får en idé"
Är det inte en ganska odemokratisk kommentar? Det liknar den oerhört elaka förföljelse som mediaetablissemanget riktade mot F!. Vanliga människor, som inte har superfärdiga ideologiska modeller måste väl också få engagera sig politiskt? Det är otroligt hur många politiker som missat allmänhetens växande upprördhet över informationsmonopolen, jag har skrivit om varför.

"upphovsrätten i första hand ett ställningstagande för den person som har skapat ett visst verk"
Det är inte samma personer som skapar som därefter får monopolen. En vanlig scenograf som jobbat på filmen King Kong har noll och intet rätt till filmen eller sina scenografier, alla rättigheter finns hos filmbolaget. Likadant med musik, mjukvara osv.

"jag som tryckare kan ta en författares manus"
Varför skulle det hända? Det är ju bara för författaren att få tryckaren att skriva på ett kontrakt först.

"all sannolikhet skulle en dylik ordning leda till att ytterst få människor vågade framställa ett verk eller trycka böcker"
Det är fel, det råder utbudsöverskott på kreativa marknader. Det finns mängder med andra intäktskällor för kreativt skapande, inte minst skatt. Så här säger musikföretagens organisation IFPI själva: "Faktum är att de flesta artister inte kan leva enbart på sin musik." Ändå fortsätter de att skapa musik!

Ekonomer blir mer och mer skeptiska till immaterialrätt, därför ser vi på er jurister med förvåning när ni (försöker) hänvisa till (felaktig) ekonomi på området... T om konservativa Economist har förslagit radikala minskningar i upphovsrätten.

I Eldred vs Ashcroft gick en rad nobelpristagare och många av de allra mest namnkunniga forskarna i ekonomi (Arrow, Akerlof, Buchanan, Coase, Stiglitz, Friedman, Varian mfl) ut i en inlaga i protest mot ytterligare förhårdning av upphovsrätten i USA. Det finns också jurister du bör läsa: Lawrence Lessig, Copyfight.

"avskaffad immaterialrätt vara ett försvar för den starkes rätt."
I stort sett alla exempel som finns på övergrepp i dagens system visar otvetydigt på motsatsen: basmatiriset, Jon Johanssen, Dmitri Sklyarov, aidsmedicin i Sydafrika, pearLyrics, Amazon one-click, osv; det finns oändligt med exempel.

Det kostar tiotusentals kronor att skaffa patent, att försvara immaterialrätter i rättegång kostar hundratusentals. Det är totalt fel att påstå att detta "försvarar den svage".

Att kopiera kostar å andra sidan ingenting i dag - vem som helst kan göra det, där har de starka ingen fördel. Minskad eller slopad immaterialrätt kommer verkligen att vara starkt maktutjämnande.

"den råa kapitalismen kombinerad med avartskommunismens."
Det här är helt fel. Engagemang för friare information mot informationsmonopolen kommer från hela den politiska skalan, även mitt i: folkpartister, centerpartister, demokrater, postmoderna anarkister, socialister och nyliberaler, och andra.

Sossar som positionerar sig för fortsatt repression och ännu hårdare informationsmonopol, gör en historisk jättemiss. Det viktiga är att ni inte, innan ni ens börjat sätta er in i debatten på allvar, låser fast er vid en ohållbar position och fortsätter med det på grund av ren prestige. Jag märker att många inte har ägnat har så mycket tid åt frågan - gör det först, bilda uppfattning sedan.

Man måste försöka förstå att upphovsrätten är en avvägning mellan behovet att betala skapande men också fri tillgång på kultur och information.

Med ny teknik och mer humankapital har kostnaderna för att skapa minskat drastiskt. Då behövs inte lika mycket monopol. Dvs fördelen med monopol är mycket mindre. Samtidigt har kostnaden för att kopiera i stort sett försvunnit. Dvs fördelen med friare kopiering har ökat drastiskt.

Anders Ekman sa...

Marcus,

Jag observerade att du tog upp både den ideella och den ekonomiska rätten av upphovsrätten som betydelsefulla. Jag poängterar också detta med meningen "Alla dessa behöver upphovsrätten för att klara sig i dagens ekonomiska system." men går inte djupare in på frågan här.

Att pengar är betydelsefulla i dagens system är ostridigt, och för att undersöka alla aspekter av upphovsrättens ekonomiska sida så krävs naturligtvis att vi också vet hur det ekonomiska och sociala systemet är uppbyggt.

Mvh
Anders

Anders Ekman sa...

Hej Ulf,

Tack för din kommentar.

Nja, jag skulle inte säga att min kommentar "när studentspex blir rikspolitik och allvar och några killar får en idé" är "odemokratisk". Däremot är den (medvetet) inte särskilt snäll, och dessutom mycket skarp i sitt tonläge när det faktiskt är så illa som det låter - grundarna har hittills inga argument och de vill avskaffa all immaterialrätt.

Det hela verkar så oerhört taffligt att jag faktiskt denna gång kunde kosta på mig att vara lite elak i kommentaren. Att människor engagerar sig är alltid bra, och det är väl bra att de får en fritidssysselsättning. Heller inget ont om enfrågepartier, men de kan väl åtminstone se till att känna till sina egna argument innan de startar upp ett parti som har för avsikt att nå Sveriges riksdag?

Skojpartier kan väl också vara ett roligt inslag i en annars rätt tråkig politisk miljö. Men om jag själv skulle få välja så skulle jag hellre se människor som faktiskt har åsikter om saker och ting än som bara uppbär arvode och röstar i en enda fråga där de f.ö. aldrig har en chans att vinna någonting annat än populistiska poäng.

De har ju en så pass avvikande åsikt från varje annat riksdagsparti att de överhuvudtaget heller inte skulle vara en tänkbar förhandlingspartner i en parlamentarisk situation (möjligen för miljöpartiet som föreslagit omförhandling av infosocdirektivet, men inte ens mp skulle nog gå så långt som att avskaffa all immaterialrätt.).

Men likafullt är det så att upphovsrätten faktiskt skyddar mig som författare och som musiker. Allt det jag skapar och som har verkshöjd kan jag själv bestämma över. Det är själva kärnan i upphovsrätten. Sedan är det också riktigt att det finns enormt med pengar i branschen.

Varför skulle en tryckare kunna ta ifrån författaren hans manus i en stat utan upphovsrätt? Enkelt. Därför att det inte finns någon upphovsrätt. Dels kan ju vem som helst stjäla manuset (och därefter förvisso ta sitt straff för snatteri), dels är knappast författaren den som lär ha styrkepositionen gentemot tryckeriet. Dessutom finns ju ingenting som hindrar andra från att trycka exakt samma bok (inomkontraktsrättsliga förhållanden binder ju inte tredje man). Därmed förlorar kontraktet sitt värde.

Om vi talar om inskränkningar i upphovsrätten, så kan jag dock ha förståelse för många argument som anförs för det. Jag tror heller inte att den svenska lagstiftningen bör gå längre än var vi är idag.

USA har på vissa områden gått väldigt långt i immaterialrätten (bland annat vad gäller patent, där ju bl a affärsmetoder kan patenteras, vilket jag tycker skulle vara fullständigt vanvettigt). Kanske är det svårt att uttala sig med någon direkt säkerhet om vad som skulle inträffa om man tog bort immaterialrätten helt, det blir snarast mer eller mindre kvalificerade gissningar som har både juridiska, ekonomiska, tekniska, moraliska och samhälleliga aspekter. Immaterialrätten är så pass betydelsefull för hela det ekonomiska systemet idag, att det skulle vara svårt att överblicka alla tänkbara konsekvenser. Jag uppmärksammar dock att du också ser immaterialrätt som en fördelningsfråga. Det vill säga - den fråga som piratpartiet inte vill ta ställning till.

Själv tror jag att förloraren vid en helt slopad immaterialrätt är upphovsmannen, konstnären och uppfinnaren. Jag förstår att upphovsrätten är en avvägning mellan behovet att betala skapande men också fri tillgång på kultur och information. Jag anser att dagens immaterialrättsliga lagstiftning tillgodoser dessa behov (se t ex 2 kap URL).

Dessutom, om nu patenträtten helt försvinner (det är ju detta piratpartiet vill, man söker inte någon gyllene medelväg utan vill upphäva alla individuella immateriella rättigheter):

Hur ska då patentens offentlighet garanteras? Det är väl tvärtom ganska lite som säger att företagen skulle skylta med bra idéer (vilket de är tvingade till idag ifall de vill ha patent på en uppfinning). Vad skulle det innebära för forskning och utveckling av uppfinningar?

Mvh
Anders

Anonym sa...

I stora drag håller jag med dig, i synnerhet det om "studentspex", men jag kan samtidigt förstå att det dyker upp som en rätt naturlig motreaktion på vad som sker.

Vad tycker du som svensk socialdemokrat behöver göras för att stoppa utvecklingen i följande otäcka framtidsscenario under rubriken: Rätten att läsa, allt sossarna stött i EU har ju hittils gått spikrakt i linje med det?

Anders Ekman sa...

Anonym,

Artikeln handlade vad jag kunde se främst om utvecklingen i USA, och där har man ju mycket strängare immaterialrättsliga lagar än i EU överlag. Som socialdemokrat stödjer jag att det finns offentligt finansierade bibliotek och universitets- och skolbibliotek, det ger tillgång till läsning och bildning för alla på ett enkelt sätt. Att respektera enskilda författares upphovsrätt står dock naturligtvis inte i strid med att ha allmänna bibliotek.

Det enda som kan ange ramarna för vilken slags immaterialrätt vi kommer att ha är ett demokratiskt samtal kring frågorna, där vi får ta hänsyn till balansen mellan upphovsrättshavarnas intressen och allmänhetens intressen av att få nyttja ett verk.

På så vis kan väl piratpartiet föra någonting gott med sig, även om jag gissar att de kommer få leva med att ha en mycket låg trovärdighet, till och med i en av de få frågorna de avser att driva.

Mvh
Anders

rasmus sa...

Ulf: Jag "postmodern anarkist"? Va?

ulf pettersson sa...

Rasmus: ;) Jag skojar lite med dig, men postmodern kan du knappast neka till.

Anders: "grundarna har hittills inga argument".
Det stämmer förstås inte, bara för att de inte har hunnit formulera dem på en sida. Läser man lite mer på sajten så framkommer många argument.

"en så pass avvikande åsikt från varje annat riksdagsparti"
Att företräda avvikande åsikter är mer ett argument för ett parti, än emot. Särskilt om det finns intresse för åsikten, och det gör det ju.

"Varför skulle en tryckare kunna ta"
Nu pratar du om andra saker. Ditt exempel gällde om en tryckare skulle kunna trycka upp ett manus flera gånger. Och det går lätt att förhindra med avtal. I upphovsrättssindustrier är det redan vanligt med särskilda avtal - oberoende av den ekonomiska upphovsrätten - som reglerar vad man får göra med en viss information. Författaren kan enkelt kräva att tryckaren skriver under ett sådant, annars får tryckaren inte ta del av manuset. Jag har själv fått skriva under liknande avtal.

"Dessutom finns ju ingenting som hindrar andra... förlorar... sitt värde."
Du förutsätter att värdet uppkommer enbart ur upphovsrätten. Det är ekonomiskt fel. Vissa kreativa branscher har de facto ingen upphovsrätt/ip. I modeindustrin finns ingen upphovsrätt, samhällsekonomiskt syns inga problem med att alla kopierar varandras kreationer hela tiden - tvärt om.

"Jag tror heller inte att den svenska lagstiftningen bör gå längre än var vi är idag."
Då kan vi alltså lita på att du kommer att vara emot de ytterligare förhårdningar som industrin lobbar för?

"USA har på vissa områden gått väldigt långt"
Det här är en klassisk myt som alltid används som en deflektorsköld när frågan kommer upp. Men det är fel. EU är på flera områden värre än USA. Till exempel har EU upphovsrätt på fakta i databaser.

"affärsmetoder kan patenteras, vilket jag tycker skulle vara fullständigt vanvettigt"
Detta gäller även Europa, och det är helt vanvettigt. Patenten på mjukvara och affärsmetoder strider direkt mot lagen. Monopolen har delats ut i smyg av EPO (mer än 20 000 stycken). Politiker/myndigheter vägrar göra något åt detta trots att det varit stora protester i frågan och trots att EU-parlamentet gav ett rungande nej till legalisering.

"dagens immaterialrättsliga lagstiftning tillgodoser dessa behov"
Du tycker verkligen inte det gått för långt när upphovsrätten gäller 70 år efter upphovsmannens död, och när aidssjuka inte har kunnat köpa medicin?

Anders Ekman sa...

Ulf,

Jag förstår av din inställning att du vill tolka deras uppsåt välvilligt, men än så länge har de ju inte presenterat några argument för totalavskaffande. De må komma, men jag förbehåller mig rätten att tvivla på argumentens tyngd.

Avvikande åsikter ser jag gärna, men när en åsikt blir så pass avvikande att det inte finns någon möjlighet för att genomdriva den, och partiet struntar i allt annat så blir partiets enda uppgift att uppbära arvoden och skita i allt annat. Det må vara demokratiskt, men knappast utvecklande.

Om det är riktigt att så är fallet att de här personerna struntar i allt annat än immaterialrättens avskaffande så kan vi väl också utgå från att de är de enda riktiga lasseiz faireföreträdarna i Sverige.

Visst är det en avvikande åsikt. Men är den bra bara därför? Och om så är fallet, är den genomförbar?

Ja, för egen del tror jag att man inte bör gå längre på upphovsrättens område. Vi har en välbalanserad upphovsrättslagstiftning i mitt tycke. Upphovsmännen och deras anhöriga har ett tillräckligt gott skydd och allmänheten har goda möjligheter att ta del av kultur och andras verk.

Jag har svårt att tro att EPO delat ut 20 000 patent på affärsmetoder "i smyg", då offentlighet är en del av fördelarna med patent. Men det är naturligtvis en uppgift som är omöjlig att bemöta, eftersom det i så fall rör sig om patent som delats ut i smyg. Det kan vidare vara en myt att USA:s immaterialrätt är striktare än EU:s, i synnerhet om det skulle vara så att tillämpningen av lagen i EU inte följs och EPO döljer sina beslut. Men vad gäller den legala tillåtligheten så verkar ju i vart fall USA gå längre än EU åtminstone när det gäller patent på affärsmetoder och dataprogram.

Mvh
Anders

Anonym sa...

Läs på!

Här har du EPOs Guidelines for Examination angående datorprogram:
http://www.european-patent-office.org/legal/gui_lines/e/c_iv_2_3_6.htm

Vad den säger är att, datorprogram inte är patenterbara såvida de inte har en ytterligare teknisk effekt - ett krav som alltid är sant vid närmare betrakting. Vad som egentligen menas med "ytterligare" är inte specificerat, inte heller "teknisk" och inte heller "industri" eftersom patent måste vara tillämpbara industriellt. Således går det i regel alldelens utmärkt att bara översätta amerikanska o japanska patent rakt av.

EPO hade för två år sedan beviljat ca 30 tusen rena mjukvarupatent, idag är siffran högre och starkt accelererande (kom ihåg att ett EU-patent är ett monopol, något andra inte får exploatera i europa), det är dock svårt att veta exakt siffra eftersom det inte finns någon kategori för detta, de kallar ju allt för teknik. T ex. att beställa något på Internet som en gåva till tredje part - Japp, det är beviljat till Amazon.com.

Grunden till denna glidning består i konstiga incitament. Lagen har inte ändrats, bara EPOs tolkning av den och därmed anledingen till att de tycker att EU-s länder behöver ett harmoniserande direktiv trots att vi redan är harmoniserade, den enda som inte är det längre är EPO.

De konstiga incitamenten består i att: EPO tjänar pengar på att bevilja och de som ansöker om patent vill givetvis ha dem beviljade, det kostar pengar att bestrida och de granskande tjänstemännen som har skickliga patentadvokater emot sig behöver inte ta några konsekvenser om de ger efter för företagens patentadvokater. Detta eftersom patenttvisterna där juristkollegorna som också tjänar på det sitter står mellan den som har patentet och någon annan som drabbas av det. Förr eller senare kommer små prejudikat i dåliga domar som läggs ovanpå varandra, alla inblandade utom den ensamme drabbade vill ju åt samma håll. Efter att åren gått så har många små prejudikat fattats som hela tiden flyttat fram tolkningarna, ända tills glidningen är ett faktum.

Företagen, juristerna och patentverken har således, i effekt, tagit lagstiftandet från lagstiftaren och tolkar idag lagen så tokigt, så att något som "i sig" inte är patenterbart (as such i §52 patentkonventionen) ändå kan innebärara patentintrång. För programmeraren som skriver och publicerar datorprogram som i sig inte är patenterbara så är det närmast att betrakta som upphovsrätt på oskrivna böcker, detta eftersom det är idén till programmets effekt som patenteras (i likhet med USA), inte programmet "as such" (det är inte tillåtet i USA heller).

Glidningen finns även här i sverige, statskontoret ligger i tvist med ett företag som heter SignOn som har ett patent på möjligheten att fylla i blanketter online, ett patent som kan äventyra hela 24-timmars myndigheten. EPO har dessutom beviljat detta patent på europanivå efter det att statskontoret bestred patentet (patenttvister löses inte i "europa" utan i de enskilda ländernas rättsalar).

Idag har vi fått en typ av företag. Patentpirater, detta är företag som inte tillverkar eller utvecklar någonting, det enda man kan köpa av dem är ett "löfte" om att inte bli stämd, de bara samlar på sig strategiska mjukvarupatent (var är samhällsnyttan!) som står ivägen för utveckling. Mjukvarupatent är också väldigt lätta att hitta på, vanliga användare har sådana idéer dagligen varje gång de svär över att nåt program inte klarar det de vill göra, eller är besvärligt - Varför gjorde det inte så här istället, det hade jag tyckt varit enklare. Det enda som behövs är en duktig patentadvokat som kan formulera program-iden i kombination med datorn som en "apparat" som ger en teknisk effekt (teknik som inte är specificerat varken i lag eller praxis). Man behöver inte ens kunna programmera eftersom det inte krävs någon fungerande prototyp, bara en så svårbegriplig beskrivning som möjligt, som så brett som möjligt beskriver idén i tekniska termer - vips, så kan man stämma skiten av programmerare som skrivit helt egna program helt ur eget huvud och bara försöker hävda sin avtalsrätt till användaravtal som de har från sin upphovsrätt (fritt eller mot pengar spelar ingen roll).

Men, men sån skit stöder sossarna, trampar på enskilda upphovsmäns upphovsrätt, allt för att tillmötesgå de multinationella jättarnas oligopol på det egna folkets bekostnad så att storbolagen som samtidigt "out-sourcar" till låglöneländer slipper utveckling och kan kväsa all konkurrens i här i europa där kunskapen och kunderna finns.

Anders Ekman sa...

Hej Anonym,

Tack för din kommentar.

Det stämmer att man redan idag kan få patent på datorrelaterade uppfinningar. Men icke desto mindre så är mjukvara i sig ej patenterbart enligt patentkonventionen.

Ca 30 000 patent på datorrelaterade uppfinningar har hittills meddelats av det Europeiska Patentverket och de olika nationella patentmyndigheterna i Europa. Men dessa beslut är offentliga, och går att ta del av. Huruvida det finns beslut som fattats i smyg vet vi ingenting om. Det är möjligt att jag har en naiv inställning här.

Det är också så att reglerna i vissa fall har lett till att en uppfinning kan vara patenterbar i att EU land men sakna skydd i ett annat EU-land (vilket ju gjorde att EU-kommissionen önskade ett direktiv för att reglera detta). De nationella patentdomstolarna gör ju olika tolkningar. Tydligare regler för patenterbarhet leder till färre tveksamma eller oriktiga patent och gör det lättare att undanröja oriktigt meddelade patent. Enhetliga regler tar bort de konkurrensskillnader som följer av dagens variationer i nationell praxis. T ex har Tyskland varit generös med patentansökningar, medan Storbritannien har varit restriktiv.

En av tankarna med EU-direktivet var ju för övrigt också att säkerställa att EU inte går i riktning mot det amerikanska rättsläget som tillåter patent på affärsmetoder och andra metoder som saknar tekniskt bidrag. I USA ställs ju inget krav på att en datorrelaterad uppfinning ska innebära ett tekniskt bidrag. Det räcker att uppfinningen medför ett användbart, konkret och nåbart resultat.

För att en uppfinning ska kunna patenteras i Europa ska uppfinningen ska vara ny, ha industriell tillämpbarhet (dvs. det ska finnas praktisk användning för uppfinningen) och den ska ha uppfinningshöjd (dvs. den ska skilja sig väsentligt från känd teknik).

Och tydliga regler tjänar ju såväl den enskilde uppfinnaren som samhället i stort på.

Mvh
Anders

Anonym sa...

Varför argumenterar så många sossar med straw-men argumentering, beror det på toppstyrning, smilfinkeri och fjäskande för makten?

Först misstolkas meningsmotståndaren, eller påstås något denne inte sagt, sedan används detta påhitt som en sanning i den fortsatta argumentationen där man argumenter emot det egenpåhittade där man bara låtsas argumentera emot sin meningsmotståndare. Visst, det är ofta en effektiv metod att vinna en diskussion, för vinnandets egen skull, inte för att få rätt. Men det är föga konstruktivt eftersom man lurar sig själv genom att vinna diskussionen på en lögn och därmed måla in sig i prestigens hörn. Med resultat att man sätter sig i en okunskapens bubbla och får vänta på att prestigefärgen skall torka.

Några lysande exempel:

"Det stämmer att man redan idag kan få patent på datorrelaterade uppfinningar. Men icke desto mindre så är mjukvara i sig ej patenterbart enligt patentkonventionen.
" Att mjukvara som sådan skulle vara patenterbar är det ingen som sagt, det skulle ju inte innbära någon nämnvärd skillnad mot upphovsrätten. Det mjukvarupatent innbär är att den är grundläggande idén till datorprogram som patenteras. Vilket således innebär att andra kan begå intrång genom att hävda sin upphovsrättsliga avtalsrätt för sitt helt individuellt skrivna verk (datorprogram är något man skriver, publicerar och licensierar ut användningen för - man säljer dem inte). Därav att mjukvarupatent har en effekt som kan liknas vid upphovsrätt på oskrivna böcker, att någon äger rätten till grundidén för något skrivet.

Men dessa beslut är offentliga, och går att ta del av. Huruvida det finns beslut som fattats i smyg vet vi ingenting om. Det är ingen som påstått att det fattats beslut "i smyg". Sålunda argumenterar Anders återigen mot sitt eget påhitt. Vad som sagts är att EPO och även vissa nationella domstolar tolkar lagen i allt vidare begrepp, inga förslag har heller lagts för att minska denna glidning.

.. att reglerna i vissa fall har lett till att en uppfinning kan vara patenterbar i att EU land men sakna skydd i ett annat EU-land. .. De nationella patentdomstolarna gör ju olika tolkningar. Direktivförslaget om gemenskapspatent syftar inte till att ta bort de nationella patentdomstolarna, de kommer även med detta förslag att vara de som tolkar lagen (som ingen har tänkt ändra på). Således straw-men igen. Vad gemenskapspatent innebär är bara att de patent som beviljas som EU-patent automatiskt bli gällande i alla medlemsländer. Idag måste man ansöka om patent separat i alla länder. Det skall altså bli lättare att meddela sådana förbud, mot exploaterande av idéer som patent faktiskt innebär, i flera länder på en och samma gång.

Enhetliga regler tar bort de konkurrensskillnader som följer av dagens variationer i nationell praxis. Straw-men igen. Det är redan påpekat att EPC gäller i alla medlemsländer och att EPC inte förändrats, således är länderna redan harmoniserade. EPO är däremot inte längre i harmoni med de i EPC ingående länderna (det är fler än EU länderna), men EPO är inget land och lyder inte under EU.

En av tankarna med EU-direktivet var ju för övrigt också att säkerställa att EU inte går i riktning mot det amerikanska rättsläget som tillåter patent på affärsmetoder och andra metoder som saknar tekniskt bidrag. Så säger man ja. Men artiklarna i direktivet innebar det rakt motsatta, dvs. en kodifiering av EPOs nuvarande praxis där begreppen industri, teknik har fått vidast möjliga tolkning och där man tillåter det "tekniska" bidraget att endast bestå i något som kan brytas ned i matematik och därmed endast vara en matematisk lösning på ett matematskt problem. När man förstår att en dator är en Universell Turingmaskin och således kan beräkna allt beräkningsbart (it is a computer, it computes), då inser man att dagens praxis gått ifrån hela konceptet med tekniska uppfinningar. För om man kan inkräkta med ett skrivet verk som datorprogram är och som i sig inte kan patenteras, då har man vidgat teknik och industribegreppet till att gälla ALLT, även affärsmetoder. Att då föreslå detta i ett direktiv är närmast samhällsfarligt med tanke på det samhälle vi går emot.

Och tydliga regler tjänar ju såväl den enskilde uppfinnaren som samhället i stort på. Ja, men inget av de förslag vi ser idag handlar om "tydliga" regler, tvärt om, det handlar om regler för att permanenta nuvarande oligopol inom programvara och media/underhållning och det är en samling av världens största internationella koncerner som trycker på. Du försvarar upphovsrätten samtidigt som du försvarar att programmerare blir av med densamma. Tycker du att datorprogram inte skall ligga under upphovsrätt trots att de faktiskt är något som skrivs, säg då det. Vi ser också en liknande utveckling inom underhållning, där artister mer eller mindre tvingas sälja sin själ till bolagen och där skapande blir allt mer juridiskt riskfyllt och omgärdat av regler. En utveckling till fördel för nuvarande oligopol på EU medborgarnas bekostnad och EUs konkurrenskraft gentemot enskilda storbolag och andra världsregioner.

Jag var tidigare inne på det där om konstiga incitament, läs gärna om vad Dr David Martin, en rådgivare under Clinton administrationen hade att säga, det handlar inte specifikt om mjukvarupatent, utan om det oerhörda självmål västvärlden är på väg att göra i konkurrensen med Asien:

Dr David Martins tal

Because the one thing that the financial markets and the one thing that the insurance markets and the one thing that public policy cannot tollerate, is the sovereign immunity from accountability that exists in our patent system. Our patent systems have sovereign immunity from any economic consequence and until that reform happens, Ladies and Gentlemen, we're rearranging deck chairs on the Titanic.

Så jag råder alla inom socialdemokratin att sluta upp med att bara rapa det industrilobbyn satt i sosse-toppskitets halsar. Att börja läsa på, tänka själv och se vad som är på väg att hända, sedan agera därefter och inte använda straw-men argument för att försvara sin ledning som inte längre går varken sitt partis eller sitt lands ärenden.

Urban Sundström sa...

Tyvärr har jag hittat hit lite sent. Jag stödjer Piratpartiets initiativ och hoppas att de kommer att höras i valrörelsen. (Och att det får ihop tillräckligt antal signaturer för att få ställa upp i riksdagsvalet. Varför jag stödjer dom ? Jo, jag tror att i slutändan kommer det vettigt ur politiken, att partiet kommer att värna om den "lille uppfinnaren/artisten/författaren" och att storföretagens inflytande minskar ordentligt. Jag ogiller att amerikanska privatpoliser ska börja förfölja vanliga svenska ungdomar som skickar e-post med mp3-filer till varandra. Det är det som gör mig mest upprörd och därför vill jag att Piratpartiet blir uppmärksammat. Jag samlar signatuer för Piratpartiet så att de når upp till de 1500 som Valmyndigheten kräver. Så jag önskar Piratpartiet lycka till i höst. Om de kommer in så åker de nog ut lika fort som Ny Demokrati, men då har de utfört sitt uppdrag. Visat att en stor del av Sveriges folk vill ha en ändring på detta område.

Anders Ekman sa...

Urban,

Visst kan det vara ett käckt initiativt att starta ett parti.

Jag må vara seriös och tråkig, men jag tycker att demokratin är värd att tas på allvar. Det innebär att jag för egen del vill påverka hela samhället på demokratisk väg, och inte endast göra min röst hörd i en fråga som innebär att försämra upphovsrätten för författare och musiker.

Det ställningstagandet är också ett fördelningspolitiskt ställningstagande. Sedan tycker jag definitivt att man kan diskutera upphovsrätten, men nog tycker jag att frågan om den framtida vården, vilken slags utbildning vi ska ha, hur vi vill att den ekonomiska politiken ska se ut, vilken slags omsorg vi vill ha m.m. är viktigare frågor.

Mvh
Anders

Anonym sa...

jag tycker din förklaring på varför kommunism och liberalism passar i hopp med piratkopiering är ganska bra. Du glömmer dock bort kärn frågan och det är ”fildelning” det som sker på internet där tjänar inte någon pengar på någonting utan där kan man sprida saker utan extra kostnad.

Föra året fick Sverige en nya lag som förstärkte upphovsrätten i syfta att minska fildelning.
Tyvärr har de knappast lett till högra skivförsälning utan har istället bara lett till att Bredbands och teknikutvecklingen bromsas i Sverige.

Du får inte heller glömma att det är väldigt många upphovsmän som är emot upphovsrätt inte minst när det gäller datorprogram och musik. Dessa upphovsmän gillar helt enkelt inte att man har monopol på kunskap.

Lite länkar du borde ta del av
http://192.121.194.74/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=478&Nyheter=1&artikel=663548

http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_10735382.asp