2007-05-22

Rojas – när politikern låtsas vara vetenskapsman

I Dagens Nyheter idag skriver Mauricio Rojas att läroböcker om svensk historia är ”politiskt vinklade, ovetenskapliga och osakliga.”. Rojas har skrivit en rapport som han kallar för ”(S)kolan: Om politisk snedvridning i grundskolans läroböcker” där han säger sig ha kartlagt hur historieböckerna är ”blåkopior av socialdemokraternas egna hyllningstexter om svensk historia” samt med ett perspektiv som ”i vissa fall är som taget från vänsterpartiets internationella program.”.

Det är inte utan att man blir oerhört intresserad av hur han egentligen har gått tillväga när han drar sina mycket långtgående slutsatser. Efter genomläsning av hans rapport konstaterar jag att hans kritik om ovetenskaplighet till stor del kan riktas mot honom själv. Rojas har inte vinnlagt sig om någon saklig och objektiv historieskrivning, än mindre har han försökt använda sig av vetenskapliga metoder för att nå fram till sina på förhand givna resultat.

”Korrekta historiemetoder”

Rojas metod går ut på att han

1) undersöker 3 st. historieböcker för grundskolan (7-9) samt
2) väljer ut ett fåtal textavsnitt som han tycker beskriver socialdemokrati eller välfärdsreformer i positiva ordalag.
3) utifrån punkt 2 så dömer han ut två av de tre böckerna som osakliga.

Rojas beskriver öppet att han inte vet i vilken omfattning böckerna används: ”Det har inte gått att få en exakt bild av hur frekventa dessa olika läroböcker är och inte heller av deras respektive upplagor eller försäljningssiffror.”. Det hedrar honom. Om urvalet är träffande för vad de flesta elever har läst eller kommer att läsa vet vi alltså inte något om.

Nu frågar vi oss vad en korrekt historiemetod är. Rojas tycks hävda att det finns en, och endast en, vetenskaplig berättelse om hur historia produceras. Rojas menar att kärnan ”i den vetenskapliga berättelsen om Sveriges industrialisering” osynliggörs, eftersom industrins bidrag till det moderna Sverige inte tas upp i en rubrik med namnet ”Det moderna Sveriges framväxt”.

Precis som om det fanns en för alla vetenskaplig samstämmig bild av hur Sverige moderniserats. Men existerar det en ”vetenskaplig historieskrivning” i förhållande till ”andra historieskrivningar”? Var finner man en sådan? Det låter som en historisk graal, där den sanna och rätta kunskapen bara flödar mot en utan att man behöver göra någonting...

Enklare: Rojas har fel. Det existerar bara skilda historieskrivningar, och vi måste ständigt undersöka källorna för att förstå den historiska kontexten. För övrigt så syftar inte nödvändigtvis ”Det moderna Sveriges födelse” direkt på marknadsliberala lösningar och industrialisering. Det är knappast felaktigt att beskriva välfärdssamhällets utveckling som en del i det moderna Sveriges födelse. Kanske inte ens att beskriva det som en av de allra viktigaste inslagen. Det beror ju också lite på vad man lägger in i ordet ”modernt”.

När Rojas skriver att hans historiebeskrivning "osynliggörs" därför att den inte nämns i sammanhang där han vill att den ska nämnas, så måste man fråga sig vad "osynliggörande" egentligen betyder rent vetenskapligt. Det är mycket jag i så fall osynliggjort genom att jag i detta inlägg inte har skrivit om t ex samernas situation, om arbetsskadade, om kioskägare, om kapitalismens utveckling eller betamax betydelse för god filmkvalité. Genom att inte nämna allt som möjligen kan nämnas, så har man alltid lyckats osynliggöra någonting. Men gör det automatiskt min text vetenskapligt oduglig?

I en av läroböckerna kan man också enligt Rojas läsa hemskheter såsom:

”Det hade blivit lag på att det skulle finnas minst en skola med godkänd lärare i varje församling. Ändå gick inte mer än ungefär 60 procent av alla barn i skolan. Resten var tvungna att arbeta för att försörja sina familjer. Många fick alltså aldrig chansen att gå i skolan, därför dröjde det länge innan hela befolkningen kunde läsa och skriva.”

Man kunde nu tänka sig att Rojas vill invända att det inte alls förhöll sig så, utan att han istället menar att alla barn kunde gå i skolan och att man hade en fullt utvecklad skola för alla barn redan i mitten på 1850-talet. Nä, istället väljer Rojas att säga: ”Här sägs inte ett ord om skiftesrörelsen och Sveriges avgörande agrara omvandling, inte heller om det marknadsekonomiska systemskiftet, hemmamarknadens expansion eller den tidiga industrialiseringens framväxt vid 1800-talets mitt.”.

Vi förstår att det alltså är så att en beskrivning endast kan vara objektiv och saklig så länge den beskriver ”det marknadsekonomiska systemskiftet”. Kan man bli mer tendensiös och politisk? Vad Rojas verkar mena att historiska texter endast är vetenskapliga när de beskriver ett marknadsliberalt perspektiv på tillvaron, även om det knappast är ens den rimligaste historiska förklaringen till varför Sverige fick ATP, arbetslöshetsstöd eller bosättningslån.

Detta gör att man starkt måste tvivla på hans syften med Timbro-rapporten. I kraft av sin akademiska titel vill han påskina att hans syften varit strikt vetenskapliga. Men samtidigt har han misshandlat vetenskapliga och historiska metoder på ett närmast kriminellt sätt, och därmed satt sin trovärdighet på spel. Inte sin politiska trovärdighet kanske, men definitivt sin trovärdighet som akademiker.

Att dra slutsatser på dåligt material

För att nå fram till korrekta slutsatser krävs att vi baserar vårt material på korrekta premisser eller väl beprövade metoder. Rojas gör inte detta.

”Med detta kan vi lämna granskningen av Bonniers lärobok i historia. Att denna bok knappast uppfyller de krav på allsidighet, saklighet och vetenskaplig förankring som bör ställas på allt skolarbete är påfallande.”. ”Med detta” avser Rojas två citat ur boken som han har valt ut. Övriga sidor i läroboken har han inte brytt sig om att redovisa. ”Välja och vraka” tycks vara hans metod. Och det är lätt att finna exempel på det mesta i så fall.

Det är ungefär som att använda Bibeln för olika utfall i sitt liv. Man kan använda den som ett sätt att säga att man ska hämnas sina fiender, eller som ett sätt att rättfärdiga att man inte ska hämnas sina fiender. Det beror bara på var och hur man läser.

Rojas menar också att Libers historiebok är osaklig därför att den har en beskrivning av arbetarnas villkor i slutet på 1800-talet som usla. Det tycks också osakligt att hävda att arbetarna organiserade sig i såväl fackföreningar som i ett politiskt parti.

Rojas tycks mena att eftersom reallönerna ökade under 1800-talet så är det felaktigt att beskriva sådant som att yrkesskador var vanliga eller att arbetarna bodde trångt. Emellertid kan man fråga sig huruvida det faktum att reallönerna ökade utesluter att arbetarna i slutet av 1800-talet faktiskt hade dåliga villkor och att yrkesskador var vanliga?

Det är förstås nonsens att man skulle kunna dra slutsatser om vilka villkor arbetarna hade utifrån endast uppgiften om vilken reallöneutveckling det var i landet. Med samma retoriska knep kan vi säga att alla människor i Sverige har fått det bättre eftersom BNP har ökat de senaste åren. Det är, ur vetenskaplig synpunkt, exakt lika dumt för att avgöra arbetarnas villkor vid tidpunkten.

Vad är sakligt och vetenskapligt?

Natur och Kulturs SOL 3000 Levande historia 7-9 tycker Rojas är bra därför att ”Beskrivningen av arbets- och levnadsvillkoren under industrialiseringsperioden är nyanserad och hemfaller inte åt den typ av eländesbeskrivning som vi har sett exempel på.”. Den är nyanserad enligt hans sätt att se det. Men har böckerna velat beskriva samma sak?

En slutsats vi kan dra är att historia handlar om vilka frågor man ställer. Vill jag veta hur arbetarnas villkor såg ut? Vill jag veta hur de beskrivs i samtidslitteratur? Ja, det bör ju kunna gå att ta reda på, kanske genom att förhöra sig med äldre människor om hur villkoren var, kanske genom att läsa arkiv. Vill jag veta hur reallöneutvecklingen såg ut? Ja, då kanske det är bättre att gå till SCB och bara be dem ta fram siffrorna.

Men är det mer ”vetenskapligt” att endast beskriva reallöneutvecklingen och förneka att arbetarna hade dåliga villkor (om detta är sant vill säga)? Jag har svårt att se hur någon skulle kunna hävda det. Det verkar tvärtom både dumdristigt och ovetenskapligt att förhålla sig så till frågeställningen. Rojas verkar ha missat denna grundläggande kunskap i historieforskning. Det är frågorna som är väsentliga i den historiska metoden.

”Merparten av de läroböcker som här har granskats kan tyvärr inte sägas vara förenliga med [uppdraget att vara sakliga och opartiska].”. Det är alltså 2 böcker av 3 undersökta som Rojas grundar detta på. Vi erinrar oss vilken metod Rojas använt sig av: Att rycka loss enskilda citat och hävda att de är osakliga därför att de 1) inte beskriver marknadsliberalismens förtjänster och utveckling samt 2) inte beskriver reallöneutvecklingen.

Vi noterar att Rojas inte har redogjort för citat som kan tala i någon annan riktning, och att läroböckerna kanske inte avser att beskriva just det som Rojas anser vara viktigt att beskriva.

Rojas vill ha privata läroboksförlag och privata skolor. Då infinner sig genast frågan: Vem ska stå för historieskrivningen? Är det Rojas som ska granska den? Är det endast marknadsliberala texter som ska betraktas som ”nyanserade”, ”sakliga” och ”objektiva”?

Eller går historien att uppfatta, tolka och beskriva på olika sätt, utan att för den skull vara falsk?

När politikern låtsas vara vetenskapsman

Rojas har med den här rapporten antagligen totalt uttömt sin trovärdighet som forskare och akademiker. Hans beställare, Timbro, är ett förlag som är helt uppbyggt av näringslivet med endast borgerliga medarbetare. Hans huvudsakliga referens i DN-artikeln är en rapport framtagen av personer från Captus, som är ”en frihetlig tankesmedja som arbetar med opinionsbildning för allmänborgerliga idéer, såsom sänkta skatter, en starkare rättsstat, fria marknader och privat drift av skola och sjukvård.”. Det kan förstås vara så att personer där kan förhålla sig objektiva till sådant de undersöker, men man kan också misstänka att en sådan tankesmedja även har en politisk agenda. I fallet Rojas är det tämligen uppenbart att han gör ett politiskt präglat urval av de källor han avser undersöka, och att det är svårt att tro att han står helt fri från sin uppdragsgivare Timbro.

Jag gissar att Rojas sannolikt inte har skrivit den här rapporten i syfte att kasta något slags sanningsenligt ljus av frågeställningarna och historiebeskrivningar, utan att den är skriven helt i politiskt syfte där de politiska slutsatserna redan var bestämda på förhand.

Så illa kan det gå när politiker ska låtsas vara vetenskapsman.

(Se även inlägg från Alexandra, Thomas Hartman och Magnus Ljungkvist i samma ämne)

19 kommentarer:

Anonym sa...

Mycket bra och trivsam läsning! Fortsätt så!

Jonas sa...

Givetvis trodde han på förhand att böckerna var vänstervridna. Hade han trott att de var högervridna hade han säkerligen brytt sig mindre. Men det betyder förstås inte att han har fel.

olydig sa...

Mauricio är ute och cyklar av en ganska enkel anledning: Det finns ingen "neutral" litteratur. Allting är skrivet ur ett perspektiv. Mauricio är inte förbannad för att skolböckerna är (som han ser det) skrivna ur ett perspektiv; han är förbannad för att de inte är skrivna ur hans perspektiv.

Pennskaftet sa...

Det var verkligen en gedigen och intressant analys! Rojas har länge försökt framstå som en sanningssägare som baserar sina uttalande på fakta och objektivitet. Vilket du verkligen lyckas motbevisa!

//Amanda

Anders Ekman sa...

Jonas,

Helt riktigt. Det kan säkerligen vara så att även en författare som skriver på uppdrag av Timbro och Captus kan tala sanningsenligt om en viss uppgift X, det vore nog förmätet av mig att påstå något annat. ;)

Det avgörs ju endast utifrån vilken metod han har använt sig av. Jag anser att han har använt sig av en dålig metod.

Jag vill utveckla detta något, då jag nu också granskat hans grundmaterial från Riksdagens utredningstjänst (PM 2007-04-20, Dnr 2007:731).

1. Av (minst) 17 historieböcker på marknaden, så väljer han ut tre stycken. Han väljer inte dem med flest tryckningar, utan gör ett godtyckligt urval av tre böcker.

Det tycker jag är märkligt. Varför väljer han ut just dessa tre? Jag har svårt att förstå det om det skulle grunda sig på någon slags vetenskaplig utgångspunkt.

2. Den enkät som Rojas hänvisar till om vilka läromedel som används i grundskolan har en påfallande brist som gör att den är mycket svår att använda som bas för vilka böcker som används frekvent eller vanligtvis. Riksdagens utredningstjänst skriver: "Då svarsfrekvensen på enkäten varit mycket låg kan projektet inte göra några kvantitativa analyser utifrån enkäten."

Ändå gör Rojas just detta. Det tycker jag verkar märkligt ifall man har en vetenskaplig avsikt.

* * *

Jag menar att om jag använder Rojas metod, så kan jag inte bara påvisa det han påstår, utan också att historieböckerna har ett maktperspektiv, ett manligt perspektiv, ett konservativt perspektiv, ett heterosexuellt perpsektiv, ett liberalt perspektiv, ett etnocentrerat perspektiv, ett religiöst perspektiv, ett monarkistiskt perspektiv, ett överhetsperspektiv och så vidare.

Det kan förstås också vara helt riktigt att allt detta är fallet. Men genom att rycka citat från godtyckligt valda böcker som jag inte har någon uppgift om upplaga om, så kan jag bevisa i praktiken exakt vad som helst.

Och det tycker jag personligen är en ganska allvarlig metodbrist.

Mvh,
Anders

Per-Olof Persson sa...

Den vetenskapliga metodik som Rojas använder sig av kan vara felaktig. Men det som är viktigast i sammanhanget är att granska den vetenskapliga metodik som läroboksförfattare använder sig av. Läroböcker ska vara författade utifrån en värdefri vetenskaplig metodik.

Här kan enbart ges exempel utifrån vad nationalekonomin kommit fram till. Exempel:

Fackföreningar kan inte höja reallönerna för alla sina medlemmar. Fackföreningar kan enbart höja reallönerna om en del av medlemmarna blir arbetslösa (de får en lönesänkning ner till noll kr).

Reallöneökningar för alla arbetstagare (om ingen blir arbetslös) beror enbart på en ökning av produktiviteten (produktionen per arbetstimme). Den mänskliga arbetskraften blir endast mer produktiv om mer realkapital investeras per arbetstagare. Om penningmängden är stabil höjs reallönerna genom att konsumentpriserna sjunker.

En större produktion per arbetstimme innebär att kostnaden per producerad enhet sjunker. För att kunna sälja en större produktion måste människor ha råd att köpa produkterna. Människor får råd att köpa produkterna om priserna sjunker.

Fackföreningarna har haft en negativ inverkan på reallöneökningarna genom att göra det för dyrt att investera i realkapital. Fackföreningarna har även skapat en hög arbetslöshet genom att höja lönerna utöver många arbetstagares produktivitet.

Om ex kollektivavtalet fastställer lönen till 100 kr per arbetstimme men en arbetstagare enbart kan arbeta in 50 kr per arbetstimme, då slås denna arbetstagare ut från arbetsmarknaden. Eftersom antalet pengar i ekonomin är begränsad kan arbetsgivarna inte anställe de som inte kan arbeta in sin lönekostnad.

Det går således endast att använda sig av vetenskapligt korrekta analyser där forskaren får fram orsak och verkan. Denna vetenskapliga metodik kallas logisk deduktion (härledning med hjälp av lagen om logik). Forskaren utgår ifrån att det mänskliga handlandet (målmedvetet beteende) skapar orsak och verkan.

En individ väljer mellan olika konkurrerande mål. Ex väljer arbetsgivaren mellan att anställa eller anställa ytterligare en person. Individen måste ha medel (i detta fall pengar) för att kunna anställa ytterligare en person.

Om kollektivavtalet säger att timlönen är 100 kr per timme måste arbetsgivaren välja utifrån arbetstagarens produktivitet. Arbetar arbetstagaren in mer än 100 kr per timme blir det anställning. Arbetar arbetstagaren in mindre än 100 kr per timme blir det ingen anställning.

Nu är produktivitet någonting som är subjektivt. Det går inte att avgöra exakt hur hög den är per arbetstagare. Men arbetsgivaren tror sig veta att oerfarna ungdomar har en låg produktivitet (detta är orsaken till en hög arbetslöshet bland ungdomar). Troligtvis är arbetskraft med erfarenhet av tillräckligt produktiv.

Anders Ekman sa...

Per-Olof,

Tack för inlägget.

Det är inte lätt att se hur en "värdefri vetenskaplig metodik" skulle se ut. Logiska argument/slutsatser blir aldrig bättre än de premisser de bygger på.

Jag utvecklar frågan om förklaring och förståelse i ett tidigare inlägg:
http://samhallsfilosofi.blogspot.com/2007/02/att-frst-eller-frklara-samhllet-hur-gr.html

Mvh
Anders

Samuel sa...

Olydig,

Skolböker ska inte skrivas ur något perspektiv. De ska formuleras opartiskt och vara baserade på vitt accepterad historieskrivning. Och det var uppenbarligen inte de böcker som Rojas undersökte. Tvärtom speglade dem en ensidig socialdemokratisk hagiografi av svensk historia. Och det ska bort.

Anders Ekman sa...

Hej Samuel,

Jag har svårt att förstå hur man skriver en skolbok som inte är skriven ur något perspektiv (inte ens sitt "eget" eller ett "objektivt"?) och som dessutom är baserad "på vitt accepterad historieskrivning"?

Nu vill jag då fråga dig hur du vill besvara frågan: "Under vilka förhållanden levde arbetarna på 1800-talet?"

Jag har också en andra fråga, som du får besvara i mån av tid:

Tycker du att Rojas metod för att generellt kritisera historielitteratur i grundskolan som vänstervriden är en vetenskaplig, saklig och/eller objektiv metod?

En hypotetisk överkursfråga kunde också vara: Vilka konsekvenser får det för vetenskapen om man antar att hans metoder är dugliga som forskningsinstrument?

Allt gott!

Mvh
Anders

Minns honom från Lund sa...

Rojas var känd för att domdera ut sina åsikter som de enda sanningarna med en svårt kolerisk inställning till avvikande åsikter redan när han var en marxistisk student i Lund. Han har alltid varit ett stort tragiskt skämt och det är obegripligt hur hans svammel tillskrivs tillräckligt värde för att publiceras i DN. Han passar förstås bättre som marknadsliberal än som marxist. Den fundamentalistiska övertygelsen om att vara rationell, vetenskaplig och korrekt är en grundpelare i deras religion.

Anders Ekman sa...

Jag hade inte haft några problem med resonemangen han fört ifall han verkligen hade ansträngt sig att vara vetenskaplig, rationell och korrekt.

Problemet är ju att han inte är det.

Sedan tror jag i och för sig att din poäng är att påpeka den naiva inställning kring begreppen "rationalitet" och "objektivitet" som tar sig uttryck i att man tror att det endast finns ett sätt att uppfatta verkligheten och historien på.

Mvh
Anders

Martin M sa...

Intressanta invändningar. Jag tycker liksom du att man ska vara försiktig med att dra några långgående slutsatser (vilket Rojas gör sig skyldig till) på grundval av det begränsade materialet. Men jag tycker ändå att de exempel Rojas ger och de reflektioner han gör är intressanta och manar till eftertanke.

"En slutsats vi kan dra är att historia handlar om vilka frågor man ställer."
Helt rätt. Och Rojas borde varit tydligare på denna punkt. Men som jag ser det studerar han frågan: varför gick det så bra för Sverige?
I det svaret verkar det i de exempel som ges finnas en vinkling i förklaringsmodellen i läromedlen som jag tycker att man borde studera närmare.

Anders Ekman sa...

Hej Martin!

Tack för en intressant och bra kommentar. Jag är beredd att instämma i det att vi alltid kan reflektera över hur textmassa produceras - och varför.

Frågan "Varför gick det så bra för Sverige?" är enorm och innehåller fantastiskt många skilda områden, betydelser av "bra" och en mängd olika angreppssätt och verklighetsperspektiv på tillvaron. Kanske är det så att det är den frågan han vill att läroböckerna ska svara på, samt endast ha ett ekonomistiskt perspektiv på historieskrivningen med reallöner, BNP och guldreserver.

Och så kan man ju förstås hantera frågan. Men vem säger att det skulle vara mer vetenskapligt fel att hantera frågan utifrån att undersöka t ex den allmänna moralsynen vid tidpunkten, gällande regler eller olika slags välfärdsreformer?

Och det bör observeras att historieböckerna lika ofta tycks vara vinklade ur t ex ett konservativt perspektiv - vi kan ju lika gärna säga att det endast är kyrkans och kungarnas historia som berättas.

Varför väljer t ex historieböckerna genomgående den icke-värdeneutrala tideräkningsmodellen "f.Kr." när de kan använda "f.vt." (före vår tideräkning)? Är läroboksförfattarna aningslösa språkrör för Kyrkans makthegemoni eller gör man det av någon annan anledning?

Ja... det finns en del att fundera på. Poängen är väl just den att man måste anstränga sig för att ta reda på vilka frågor som är relevanta, och vilka man kan få svar på. Samt då förstås, HUR man ska gå tillväga för att få ett vettigt svar på sin fråga.

Mvh
Anders

Martin M sa...

Vad som är "bra" kortsiktigt är naturligtvis mycket subjektivt. Men om man ser över en 150-årsperiod är det ju tydligt att vi har ett högt välstånd idag (såväl ekonomiskt som socialt) och det är en viktig uppgift för historieundervisningen att förklara varför. Visst kan man anlägga många olika perspektiv på saken och visst har välstånd många olika (och samspelande) komponenter, men en lärobok som är tänkt att ge en övergripande och allsidig bild bör ändå nämna de viktigaste förutsättningarna för välståndsutvecklingen. Som sagt rapportens vetenskaplighet är väl rätt tveksam, men exemplen är ändå intressanta.

"Poängen är väl just den att man måste anstränga sig för att ta reda på vilka frågor som är relevanta, och vilka man kan få svar på."
Så sant!

Stina sa...

Instämmer med föregående talare Anders.

Louise W sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anders Ekman sa...

Martin,

Ja, att Rojas rapport ur vetenskaplig synpunkt är "rätt tveksam" torde stå utom rimligt tvivel. Med den metodiken han använt sig av så framstår nästan Eva Lundgrens teser om rituella barnamord i Sverige som tämligen seriös forskning.

Ja, för att säga något om "Det moderna Sveriges framväxt" kan man kanske säga något om de viktigaste förutsättningarna för BNP-utvecklingen (välståndet) vid denna tidpunkt.

Men samtidigt är det inte självklart varför det per automatik skulle vara mer "modernt" att säga att "BNP ökade med 1,3%" än "Universiteten blev tillgängliga för alla samhällsklasser." eller "radion gjorde sitt inträde."?

Mvh
Anders

Anonym sa...

Ha ha. Rojas visar ett klassiskt exempel på hur man kan försöka anpassa sig efter ett resultat som var bestämt redan från början. Jag hade faktiskt inte ens blivit förvånad om han HELT hade hoppat över att läsa.

Anonym sa...

Ser fram emot Rojas rapport om hur högervridna ledarspalterna i svenska dagstidningar är.

Jag har för övrigt svårt att förstå att tidningar ska ha en politisk färg. De borde också, så långt det går, vara neutrala.