Har vi ansvar för andras dåliga moral?

Några har föreslagit att Barbro Holmberg, eller i vart fall migrationsverkets GD Janna Valik, måste avgå för att migrationsverket har anställda som haft dåligt omdöme och dålig moral. Jag vill föreslå att Holmbergs moraliska ansvar i denna fråga är lika med noll. Valik kan gott blanda sig i av andra orsaker, men egentligen är det heller inte hennes moraliska ansvar att några på den myndighet hon är satt att leda beter sig som svin.

Jag vill först och främst ställa mig frågan: Är vi allmänt sett ansvariga för andra människors dåliga moral?

Generellt sett skulle väl få anse det. Om jag skulle tycka att judar är sämre människor och därför borde dödas, så kan det tyckas svårt att mena att min omgivning har ett moraliskt ansvar att få mig att tycka annorlunda. Förvisso kanske hade man kunnat mena att mina föräldrar eller dåligt sällskap skulle kunna ha ett visst ansvar för att jag hade en sådan omoralisk åsikt, men det hade ju lika gärna kunnat vara någon annan slags orsak som gjort att jag tagit fasta på just en sådan idé.

Att jag har en dålig moral är möjligen samhällets fel, men om vi erkänner en fri vilja och det (någorlunda) fria valet, så torde slutsatsen bli att jag i slutänden faktiskt själv har det största ansvaret för de handlingar jag väljer att göra och för den moraliska hållning jag väljer att inta i en viss situation. Om jag på ett judiskt konvent skulle nämna att judar är sämre människor och förtjänar döden så är det inte bara ett exempel på dålig moral, utan också på bristande omdöme. Men även mitt val att säga en sådan sak i ett sådant sammanhang torde, förutsatt att den fria viljan existerar, vara just mitt ansvar. Inte någon annans.

Nå. Det kan ju anföras att just en ledare borde ha ett ansvar för andra människors dåliga moral, för att uppfostra och mana till bättring så att personen med dålig moral får en högre konformitet med övriga samhället, dvs att det är ett intrinsikalt värde, gott i sig, att alla tycker som ledaren. Nu tycker jag förvisso att folk har ett eget ansvar för sin egen moral, och jag vill verkligen inte att politiker eller ledare ska ha ansvaret för vad jag tycker. Det skulle lätt sluta i åsiktsfascism. Men låt oss bortse från detta en stund.

Vilka krav skulle vi då ställa på ledaren för att denne skulle anses ha ansvar för min dåliga moral? Ett rimligt krav är att ledarens beteende först och främst på något sätt har orsakat min dåliga moral. Inte bara bör det ha orsakat mitt beteende i mer allmän mening, utan orsaken bör också vara adekvat, dvs att det är uppenbart att någonting ledaren har sagt eller gjort verkligen har påverkat mig så att jag handlat på ett visst omoraliskt sätt.

Då kan jag gå med på att det inte är otänkbart att även ledaren har ett ansvar för min omoral. Men jag är ju knappast utan skuld för min omoral. Skulle någon anse det, så skulle denne antagligen också tvingats fria mängder med människor som i Nürnbergrättegångarna bara anförde: ”Jag följde ju bara order.”. Slutsatsen är grym, men rimlig: Nazismens hantlangare följde inte alls bara order, de hade ett eget moraliskt ansvar också. De agerade ju själva. Det var inte Führern som styrde deras armar och ben, och det var inte Führern som tänkte deras tankar.

Sedan var det förvisso olyckliga omständigheter att de föddes just under en period då Hitler regerade. Deras liv hade säkerligen tett sig väldigt annorlunda om de fötts idag, och de hade antagligen inte behövt ta de extrema ställningstagandena som de en gång tog.

En viktig skillnad gentemot nazisternas invändningar är att handläggarna på migrationsverket inte har handlat på order av någon. De har haft bristande omdöme och en dålig moralisk uppfattning. Men detta är någonting som de själva ansvarar för. Inte Barbro Holmberg, inte deras föräldrar, inte deras lärare, inte deras dåliga sällskap, inte någon rasistisk kultur på migrationsverket. Att de agerat på ett visst sätt beror förstås på någonting, men i slutänden har de ansvaret själva för vad de sagt och gjort.

Så till huvudfrågan: Ska migrationsministern hållas ansvarig för att det finns enskilda människor som beter sig som svin? Ska generaldirektören hållas ansvarig?

Eftersom det inte på något sätt visats att det existerar vare sig orsakssammanhang eller adekvans i förhållande till uttalandena och handlingarna, så är redan här mitt svar nej. Men det bör också poängteras att även om det varit så att detta fanns, måste för ansvar krävas att personens handlingar varit inom den möjligt ansvariges kontroll. Och att ha kontroll över vad en människa ska säga är inte möjligt, såvida inte ledaren skär bort tungan av de människor han eller hon vill utöva kontroll över. Det vore dock en ganska drastisk åtgärd, och knappast någonting önskvärt att ledare hade en sådan makt över enskilda.

En syn på ansvarsbegreppet som innebär att det för ansvar inte krävs vare sig kausalitet, adekvans eller kontroll för att vi ska säga att personen har ansvar leder till att det blir mycket svårt att skilja reellt ansvar från ett allmänt ansvar eller från inget ansvar alls. Är vi ansvariga för tredje världens lidande? Vi ser ju bara på. Är vi ansvariga för kommunismens övergrepp i Kina? Vi ser ju bara på.

Så vilket ansvar har Holmberg nu då för det inträffande? Ska hon avgå för att det finns rötägg i förvaltningen? Ska hon upprätta en etisk plan för migrationsverket? Ska hon dra in alla ekonomiska medel till verket?

Min åsikt är tydlig. Förutom att hon i likhet med alla andra kan fördöma handläggarna i moralisk mening, så ska hon inte göra ett dugg. Jag vill inte ha ministerstyre i Sverige. Jag vill inte att politikerna ska gå in och styra över varje enskilt beslut och ta på sig ansvar där de saknar insyn. Kontroll och ansvar ska följa hand i hand. Att ropa på ministrars avgång varje gång en människa är omoralisk eller brister i något avseende kommer att bli tröttsamt i längden. För människor är omoraliska och brister någon gång i livet. Allt beror på hur omgivningen tolkar dem. Vad som är omoral idag, är moral i morgon.

Framförallt är det här en fråga för myndighetens chef, Janna Valik. Det rör sig om en ledningsfråga som hon organisatoriskt måste lösa. Verket har uppenbarligen anställda som beter sig som vore de kommendanter från SS-lägren. Det är naturligtvis oacceptabelt. Men någon skuld för enskilda anställdas dåliga moral har hon inte om adekvans, kausalitet och kontroll över den enskildes handling har saknats (vilket med all sannolikhet är fallet).

Politiker ska inte heller ta ansvar för att det finns människor med dålig moral eller bristande omdöme. Det har faktiskt folk själva ett ansvar för. Däremot är det politikernas uppgift att skapa ramar för samhället så att dylika övergrepp och omoraliska handlingar minimeras. Det gör man bland annat genom en stark grundlag som betonar människors lika värde och respekten för individen.

Man gör det inte genom att tro att allt som händer och all omoral i samhället är en uppgift för politiker. Det är det inte.

Anders Ekman