Livets och individens början

För att förstå livet bör vi känna till utgångspunkten, när individen blir till. Vi kan ställa oss frågorna: När blir individen till? Vad har det för betydelse i samhället att en individ blir till?

Det kanske inte i förstone uppfattas som särskilt kontroversiellt om jag hävdar att jag anser att en individ blir till när ett barn är fött. Gränsen för när livet och när individen blir till är oerhört betydelsefull i ett sociologiskt, politiskt och samhälleligt sammanhang, och därför finns anledning att ta upp den här. Men den är långt ifrån självklar.

Med begreppet "individ" följer också traditionellt sett i våra samhällen på jorden "rättigheter och skyldigheter". Samhället ger genom lagarna en betydande andel rättigheter och skyldigheter till oss som individer (beroende på i vilket samhälle vi föds till förstås).

Men skulle vi enbart ge rättigheter till "individer" med min begreppsdefinition så skulle det också innebära ett accepterande av abort i nionde månaden. Så snart barnet skulle vara utanför kroppen skulle vi kalla ett dödande av barnet för "mord" (eftersom personen blir en individ, "annan" som rekvisitet i 3 kap 1 § brottsbalken anger), medan ingen skulle ha någonting att invända mot att ett foster som saknar rättighet inte får möjlighet att bli en individ.

För de allra flesta skulle emellertid en sådan ordning te sig osmaklig och oetisk. Varför? Antagligen just därför att likheterna med en individ skulle vara alltför stora för att samhället skulle kunna ta de etiska konsekvenserna av ett sådant ställningstagande. Det kan därför också vara rimligt att ha en samhällsordning där gränsen för t ex abort dras tidigare än när ett foster blir en "individ", dvs när någon föds. Var exakt denna gräns skall dras är svårt att säga.

Somliga menar att "allt liv" måste försvaras, och följaktligen är då även aborter rent generellt felaktiga. Denna inställning kan inte leda till annat än att även spermier måste anses som liv, och då skulle ju även onani vara lika illa som abort. För varför skulle ett befruktat ägg sedan en timme tillbaka anses vara ett "liv" medan vinnarspermien som tidigare letat sig dit i konkurrens med miljontals andra inte var det? Individens, och livets, början är ganska godtyckligt. För att råda bot på godtycket kan bara samhället nöja sig med att försöka skapa tydliga regler för när rättigheter eller skyldigheter skall inträda. Med denna min inställning krävs också att vi anstränger oss med medicinska och vetenskapliga metoder för att avgöra gränserna för mänskligt liv, men det kräver också en klar moralisk uppfattning om mänskligt liv.

Att individen skulle födas med vissa rättigheter ser jag för övrigt som rent nonsens (Se t ex Hume), då det inte på något sätt kan bevisas att individer verkligen skulle ha det. Rättigheter är ingenting vi kan betrakta i verkligheten oberoende av om samhället finns där eller inte. Att tro att man någonsin skulle kunna göra det tyder enligt min mening på en något naiv inställning till bevisproblematik. Och hittills finns inga bevis för att rättigheter och skyldigheter existerar som begrepp oaktat samhälle och andra individer.

Vilka rättigheter skulle vi i så fall ha om inte lagen fanns? Rättigheterna och skyldigheterna aktualiseras ju tvärtom inte förrän människor handlar i enlighet med begreppen. Allt tyder på att rättigheter och skyldigheter är av människan skapade begrepp, och betyder inte mer än vad vi vill att de ska betyda i en samhällelig kontext.

Här kommer också frågan om människors lika värde in i sammanhanget, och jag tar gärna upp exempel för att visa på naturrättslärans bristfälliga och orättfärdiga struktur. John Locke (1632-1704), som är en av förgrundsgestalterna när det gäller läran om naturliga rättigheter, ansåg t ex att på grund av kvinnornas naturliga beroende av män så kunde inte kvinnor automatiskt ha äganderätt (May 2001, s 31). Att en sådan "naturlig rättighet" var förbehållen män får väl betraktas som självklart...?

Att på detta sätt kunna befästa naturrättsförespråkarens egna fördomar är sannolikt naturrättslärans enda förtjänst. Men en samhällelig ordning kan inte baseras på nonsenskunskaper, utan bör baseras på fakta, induktion, deduktion och vetenskapligt argumenterande.